Vården av vattnen i vår kommun kräver politiskt ansvar

Nynäshamns sjöar och vattendrag behöver bättre skydd, skriver Göran Bergander, (S), gruppledare i samhällsbyggnadsnämnden.

Nynäshamns kommun omges av en attraktiv skärgård, sjöar och vattendrag. Tyvärr så är de flesta vattenområden i kommunen hotade av övergödning och miljöförstöring. 

2019 fastställde kommunfullmäktige Yt- och grundvattenplanen som på ett tydligt och konkret sätt beskriver våra vattenförekomster och deras tillstånd.

Samtliga av våra vattenförekomster och skärgårdsområden har idag problem med övergödning som påverkar såväl fiskbeståndet som vår möjlighet att vistas och bada i havsvikar och sjöar. Detta främst då övergödningen resulterar i algblomning som är giftig för människor och djur, men de innebär även ett hinder för att bottnarna i havsvikarna, då de är täckta med alger, inte heller kan ta upp och lagra koldioxider.

När vattenförekomsterna inte uppnår godkänd status enligt MKN (miljökvalitetsnorm) innebär det också hinder när vi vill utveckla delar av kommunen med nya bostäder eller arbetsplatser. Två tydliga exempel på detta är Länsstyrelsens remissvar på såväl Älby industriområde, som utvecklingen av centrala Ösmo. Dagvattnet från dessa två områden avvattnar mot Älgviken, respektive Muskan samt Hamerstaån för att sedan rinna ut i Situviken. 

Länsstyrelsen hänvisar till ingripandegrunder enligt 11 kap 10 § PBL, att kommunen måste visa att orenat dagvatten inte avvattnar mot dessa vattenförekomster. Det innebär i praktiken att kommunen måste investera i dyra lokala åtgärder med exempelvis dagvattendammar för att åstadkomma detta. Lägger man sedan till kravet på kommunen att även lösa skyfallssituationen så blir utmaningen än större.

Enligt Yt- och grundvattenplanen kan man generellt säga att en tredjedel av övergödningen kommer från jordbruket, en tredjedel från skogsbruket och en tredjedel från enskilda avlopp. Kommunen ansvarar för att tillse att de enskilda avloppen inte läcker ut kväve och fosfor till våra sjöar och vattendrag.

Länsstyrelsen pekar i sitt remissvar på Vattentjänstplanen 2024 att kommunen har ansvar för att minska fosfor från små avlopp som har betydande påverkan på Muskån – Lillån, Muskån – Hammerstaån, Fitunaån, Västra Styran, Fitunaån – Källstaån samt kväve för Himmerfjärden, som alla har otillfredsställande till måttlig status enligt MKN.

Länsstyrelsen anser att kommunen ska säkerställa så att avloppsanläggningarna i bevaknings- och lågriskområden uppfyller kraven så att de inte läcker ut fosfor och kväve vilket är ett hot mot vattendrag och sjöar, för att upprätthålla miljökvalitetsnormer.

Länsstyrelsen påpekar i sitt beslut att kommunen själv i sin vattentjänstplan klassificerat Landfjärden som ett område där det finns en identifierad risk för påverkan på människors hälsa och miljön.

Då det finns cirka 4 700 fastigheter i kommunen med enskilda avlopp så får man anta att det finns fler områden som behöver granskas för att säkerställa att avloppen inte påverkar människors hälsa eller vattenförekomsterna negativt. 

Våren 2024 ställde jag ett antal frågor i en interpellation till KSO Marcus Svinhufvud (M) gällande våra vattenförekomster, och vad kommunen gör för att åstadkomma de förbättringar som är nödvändiga.

På min fråga om kommunen har någon aktuell handlingsplan enligt Yt-och grundvattenplanen för att åtgärda övergödningen, blev svaret att planen är några år gammal och det finns behov av att se över prioriteringar. Av svaret drar jag slutsatsen att det då inte fanns någon aktuell handlingsplan för att komma tillrätta med miljöproblemen i våra vattendrag och sjöar.

På frågan om vad kommunen gör för att förbättra vattenmiljön i Fållnäsviken blev svaret att det finns underlag för åtgärdsprogram gällande Västra Styran och Fållnäsviken. Ett underlag för åtgärdsprogram innebär dock inte att det finns något åtgärdsprogram för att komma tillrätta med miljöproblemen.

En av de stora bovarna är kommunens gamla och omoderna reningsverk vid Marsta som släpper ut stora mängder dåligt renat vatten i Fållnäsviken.

Kommunen har idag ingen robust organisation för arbetet med att uppnå god status i våra vattendrag och sjöar. Det finns heller inga medel för detta avsatt i budgeten.

Det är fler områden där kommunen idag har pågående detaljplaneprojekt som avvattnar mot sjöar som inte klarar god miljöstatus, där Länsstyrelsen ställer krav på kommunen att redovisa åtgärder för att inte försämra vattenmiljön i dessa recipienter. Detta är ett hinder för att kunna genomföra dessa projekt.

Sammantaget framgår det att den moderatledda politiska ledningen med Marcus Svinhufvud i spetsen inte tar frågan om miljön i våra vattendrag och sjöar på allvar. 

Efter höstens val krävs en ny politisk ledning som har kunskapen och tar ansvar för miljön och våra vattenområden. Politiker som säkerställer att kommunens ansvar för miljön enligt svensk lagstiftning och kommunens Yt- och grundvattenplan fullföljs. 

Göran Bergander (S), gruppledare i samhällsbyggnadsnämnden