En behovstyrd sjukvård
Region Stockholm har idag en hög tillgänglighet till första besök inom vården. Samtidigt har sjukvården haft en hög kostnadsutveckling som lett till en dyrare vård för invånarna i vår region i relation till andra delar av landet trots att regionen har en friskare befolkning. Hälsoklyftorna gör att var personer bor avgör deras möjlighet att leva ett gott och hälsosamt liv. Trots det har vården inte byggts ut för att kompensera för detta. Det stora utbudet av vårdgivare har stärkt valfriheten, men samtidigt inneburit att vården blivit uppsplittrad och att patienter med enklare besvär ibland får vård snabbare än de med större vårdbehov.
Sjukvården i Region Stockholm behöver utvecklas till att bli mer behovsstyrd. Det är patienternas vårdbehov och professionen som ska styra tillsammans med en god tillgänglighet. Kostnadskontrollen ska stärkas för att möjliggöra en utbyggd primärvård och stärkta akutsjukhus.
Lärdomarna från den utredning av vårdvalssystemet som gjorts under föregående mandatperiod ska ligga till grund för ett fortsatt reformarbete.
Regionen ska intensifiera arbetet med vårdbehovsanalyser för att kartlägga behoven och konsumtionen av vård i hela länet. De ska sedan ligga till grund för planering av etablering och utbyggnad av sjukvård tillsammans med löpande analyser av vårdlokalsbehovet.
– Tydligare geografiska principer ska slås fast för vården för att säkerställa en jämlik och sammanhållen vård utifrån de regionala stadskärnorna.
– Möjligheten till geografiskt avgränsade vårdvalsområden ska ses över. När vårdmottagningar stänger ner ska regionen inte vara passiv, en möjlighet för regionens egen regi till att ta över stängda mottagningar genom en hemköpsrätt ska därför ses över.
– Oseriösa eller geopolitiskt problematiska aktörer undergräver förtroendet för hälso- och sjukvården i Region Stockholm. Kraven för att bedriva vård ska höjas och skarpare ägarprövningar genomföras vid såväl nyetablering som ägarförändringar. Samma krav ska ställas på alla offentligt finansierade vårdgivare oavsett driftsform. Tydliga regler ska gälla för alla för att främja de vårdgivare som gör rätt för sig. Regionen ska säkerställa att behovsprincipen styr när det kommer till medicinsk prioritering hos vårdgivare som har avtal med regionen. Detta ska tydligare kravställas i avtal utan att det inverkar på tillgängligheten.
– Kraven på vårdgivare att bidra med personal och sjukvårdsmaterial i händelse av kris och pandemi ska tydliggöras för att skapa förutsebarhet för såväl regionen som vårdgivarna och deras personal.
Idag tar inte alla vårdgivare inom regionens sjukvård sitt ansvar för utbildning och forskning vilket undergräver den framtida kompetensförsörjningen och utvecklingen av vården.
– Därför ska kraven på att samtliga vårdgivare ska delta i utbildning och forskning skärpas.
– Vårdvalen inom den specialiserade öppenvården ska ses över särskilt då denna vård visar stora brister i ojämlik fördelning, sammanhållning för patienten och högst kostnadsutveckling.
– Fler remisskrav ska kunna införas för att erbjuda patienterna vård på rätt vårdnivå. Patienternas valfrihet och mångfalden av vårdgivare ska värnas, men själva avtalsformen ska alltid anpassas utifrån en målsättning om en sammanhållen, jämlik, tillgänglig och robust vård med patienten i centrum.
För att öka robustheten i sjukvårdssystemet behöver regionen se över möjligheten att bedriva mer vård i egen regi. Detta inte minst som en del i arbetet med att säkerställa kompetensförsörjningen. Ett särskilt fokus ska ligga vid områden där regionen idag inte bedriver vård.
– Det ska vara möjligt för invånarna att välja vård i regionens egen regi. Utvecklingen ska ske strategiskt och väl utrett för att säkerställa kostnadskontroll och hög vårdkvalitet.
– Regionens specialistcentrum ska utvecklas eftersom de fungerar väl som en samordnande nod för vård, utbildning och forskning kring flera kroniska sjukdomar. De har även ett viktigt uppdrag att ge stöd till primärvården och är viktiga i den strategi för den specialiserade somatiska vårdens roll i arbetet mot nära vård som behövs.
Nuvarande vårdvalssystem har inneburit svårigheter för idéburna vårdgivare att etablera sig i Region Stockholm.
-Den nya lagen om idéburen vård ska tillämpas i Region Stockholm och ett särskilt fokus ska vara att stärka den idéburna vården genom bland annat partnerskap. Detta ökar mångfalden inom vården och främjar nya arbetssätt.