SAMHÄLLSBYGGNAD

Människan i centrum när hela kommunen utvecklas

Vår hembygd, Nynäshamns kommun, har goda förutsättningar för att erbjuda det bästa av landsbygdens, småstadens och skärgårdens kvalitéer där människor vill bosätta sig och leva. Kommunen är en del av de snabbast växande regionerna i Europa.

Tillväxten i regionen skapar massor av positiva förutsättningar där bl.a. företag kan växa och utvecklas. En av utmaningarna är bostadsbristen i Stockholms stad och de närliggande kommunerna. Bostadsbristen driver upp priserna på bostäder, vilket begränsar företagens och regionens utveckling.

Statistik från SCB visar på att befolkningstillväxten i regionen de senaste året främst har bestått av arbetskraftsinvandring och ett stort positivt födelsenetto. För att Nynäshamns kommun skall klara den ekonomiska utmaningen med en åldrande befolkning behövs en god befolkningstillväxt. En utökad befolkning innebär större skatteintäkter många år framåt. Samtidigt innebär en utökad befolkning större krav på tillgängliga välfärdstjänster.

En effekt av bostadsbristen och de höga priserna i centrala delar av regionen innebär att barnfamiljer väljer att flytta ut från dessa centrala delar till bostäder med fördelaktigare priser, ofta till villor eller radhus (källa SCB). Skälen till det är flera, men en viktig faktor är att man, enligt uppgift, söker bostäder i områden med en ”mer mänsklig skala” och bostäder som inte kostar lika mycket som de gör i Stockholmsregionens mer centrala områden.

När det gäller områden med ”mer mänslig skala” nämns i flertal tidningsartiklar kommuner som t.ex. Mariefred, Gnesta, Trosa och Nyköping Vår kommun är till ytan en av de större kommunerna i regionen. Nynäshamns kommun har stora områden som är att betrakta som landsbygd, där det är attraktivt att bosätta sig för de som vill ha naturen nära, med alla möjligheter som det innebär. Det kan till exempel innebära att ta del av svampskogen eller kanske att utveckla sitt hästintresse. Med allt det som vår kommun har att erbjuda har vi möjlighet att utveckla områden i mer ” mänsklig skala” och vara ett gott alternativ för barnfamiljerna och andra som i dag väljer att lämna regionens centrala delar.

För att möta människors behov och skapa attraktiva boendemiljöer kan vi behöva ompröva gamla ställningstaganden som exempelvis byggnation på landsbygden Tillgången till pendeltåg och motorväg medför att vi har goda kommunikationsmöjligheter. Med pendeltåg är restiden från Segersäng ca 40 minuter, och från Nynäshamn ca. 60 minuter till regionens centrum, Stockholms innerstad. Det gäller nu att planera för ett finmaskigt nät av kompletterande kollektivtrafik som ansluter kommundelarna med pendeltågen

Översiktsplaneringen
Nu pågår arbetet med att revidera kommunens översiktsplan som skall vara vägledande för kommunens fortsatta utveckling och hur det framtida byggandet skall formas under de närmsta 10 till 30 åren. Arbetet med fysisk planering kräver erfarna och kompetenta arkitekter och samhällsplanerare. Det är viktigt med en bred kunskap om de samhällsbyggnadsfrågor som är styrande då man planerar för framtidens livsmiljöer. I detta arbete måste stor hänsyn tas till kommundelarnas identitet och historia. I den fysiska planeringen är det en viktig del att tänka i stadstyper. Det är en av många viktiga utgångspunkter i planeringen, så att man tidigt fokuserar på vilken helhetsmiljö man vill skapa, vad som bäst passar på just den här platsen.

Vad menar vi då med begreppet stadstyp? Arkitekt Kjell Forshed har upprättat ett PM till detta program som visar på de olika stadstyperna och hur de planeras. Detta PM bör vara vägledande i vårt fortsatta planeringsarbete. Vi anser att vår kommun bör fortsätta att byggas ut efter de planerings principer som gäller för Trädgårdsstäder, Småstäder och Villastäder så att det nya passar in på platsen och dess omgivning.

Vi vill att de principer som den legendariske stadsplanearkitekten Per O Hallman arbetade efter, då han upprättade den första stadsplanen för Nynäshamn tätort, skall fortsätta att gälla. Vi socialdemokrater vill med detta idéprogram visa på hur arbetet skall bedrivas för att hela kommunen skall kunna utvecklas i harmoni, såväl de skärgårdsnära kommundelarna som landsbygden. Detta, tillsammans med en utveckling av kommunens tätorter, kan innebära att människor väljer att flytta till vår kommun för att kunna ta del av dessa kvalitéer. Det är viktigt att vi får en folklig, så väl som politisk förankring av de olika förslagen som kommer att arbetas fram.

När nytt byggande planeras, såväl bostäder som lokaler för verksamheter och arbetsplatser, så måste dessa utformas så att de ansluter till den befintliga lokala bebyggelsemiljön. Vid val av byggnadsmaterial bör valen utgå från
ett långsiktigt hållbart perspektiv enligt definitioner i agenda 2030. Gärna en stor del i trä för en positiv miljöpåverkan. Vi bör också verka för energieffektiva åtgärder såsom sol och vindkraft.

Bostäder för livets alla skeden
Socialdemokraterna vill att kommunens planering och markstrategi skall bidraga till att Nynäshamns kommun kan erbjuda attraktiva bostäder anpassade för livets alla skeenden. Då bostadsmarknaden till stor del styrs av privata fastighetsägare och investerare, är det viktigt att kommunen har en långsiktig planering för hur våra olika kommundelar skall utvecklas. Vi måste planera för bostadsområden i en ”mänsklig skala” som är attraktiv för unga familjer. Med bostadsmiljöer där barn tryggt kan
växa upp.

Det behövs även bostäder som är lämpliga som första bostad, när ungdomarna vuxit upp och vill etablera sig i den första egna bostaden. Vi socialdemokrater vill att det skall införas en bostadsgaranti för unga mellan 19-27 år och som stått i Nynäshamnsbostäders bostadskö i minst två år. Även de äldre måste kunna hitta bostäder som är anpassade för de särskilda behov som uppstår när man inte kan klara att bo kvar i nuvarande bostad. Många av de äldre bostäderna i kommunen finns i trevåningshus utan hiss, vilket kan innebära att man blir isolerad i sin lägenhet då man inte längre klarar av att gå i trapporna.

_{För att motverka ensamhet vid det som kallas ”det hälsosamma åldrandet” bör varje kommundel ha vård och omsorgsboenden, trygghetsboenden samt seniorbostäder. Detta möjliggör ett fortsatt aktivt liv i ett meningsfullt sammanhang även om åldern sätter nya begränsningar.}

Näringsliv och Verksamhetsområden
Efterfrågan av verksamhetsmark i Kommunen har under de senaste åren varit stor.
Tillgången på planlagd mark har däremot släpat efter. Det finns ett planlagt område i anslutning till Norvikshamn som NCC äger. NCC har dock bedömt att det inte är ekonomiskt lämpligt att exploatera det nu. Planläggningen av ytterligare tomtmark för mindre verksamheter pågår i Kalvö industriområde. Planen, som innehåller dryga 100 000 m2 kvartersmark, bedöms kunna vinna laga kraft under 2020.

Verksamhetsområdet i Vansta, Ösmo bör snarast färdigställas för att ge företag möjlighet att etablera sig och växa. Problemen med verksamhetsmark har även
inneburit att företag i kommunen begränsats i sin utveckling. Under 2020 flyttar till exempel en stor arbetsgivare, Fuchs, från kommunen då man inte kunnat få tillgång på erforderlig mark för att kunna utveckla sin verksamhet. Verksamhetsområdet i Rappsta är i den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamn, antagen 2016, planerad för bostäder. Det innebär för närvarande stora begränsningar för de företag som i dag är etablerade där att kunna växa och utvecklas. Vid Segersängsmotet pågår detaljplanering av ett verksamhetsområde på den sydvästra sidan av trafikplatsen. När den blir antagen finns det idag ingen säker tidplan för.

Socialdemokraterna vill ta fram förslag på möjliga områden för ytterligare verksamhetsmark i kommunen. Tiden från att man beslutar om att starta planeringen av sådan mark tills att den har en lagakraftvunnen detaljplan kan ta mellan 4-8 år. Tiden för framtagande är beroende av hur stora miljöutredningar som kan komma att krävas, och vilken tid tillstånd från ex miljödomstolen för bl.a. vattenverksamhet kommer att ta. Även tiden för överklagande från intressenter som blir påverkade kan ta flera år.

Kommundelar och Orter
Södra skärgården med Öar Torölandet med Svärdsö och Oxnö samt Lisölandet, är populära områden med stor fritidsbebyggelse. Här finns även en hel del bostäder
som varit bebodda av skärgårdsbor och småbrukare. Under åren har många av fritidshusen blivit permanentbostäder för ägarna. Denna utveckling pågår fortfarande och ny-, om- och tillbyggnaderna av fritidshusen är en viktig del för kommunens befolkningsökning. Denna utveckling ställer stora krav på att vatten och avloppsfrågan blir löst på ett för såväl de boende, som för samhället och miljön tillfredställande sätt. I samband med att vatten och avloppsfrågorna löses, bör kommunen även undersöka intresset och möjligheterna att planlägga för en utökning av permanent bostäder med villastaden som förebild.

Stora Vika
Åren då cementtillverkningen pågick utvecklades Stora Vika till en blomstrande bruksort med en god samhällsservice, skola, butiker etc. När cementtillverkningen flyttade avstannade utvecklingen och i dag saknas mycket av den service som behövs för att locka nyetablering av bostäder och verksamheter till orten. Ett utvecklingsprogram för Stora Vika togs fram och godkändes av Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden 2015. Mycket av det vi nu ser behov av för att orten ska fortsätta att utvecklas, fanns i programmet. Med sitt läge vid havet har Stora Vika alla de kvalitéer som människor i dag efterfrågar. Det som behövs nu är en attraktiv och genomarbetad utvecklingsplan, som tar stöd från det utvecklingsprogram från 2015, arbetas fram och beslutas. Där ska bl.a en ny busslinje till Ösmo ingå. Möjligheten till nya bostäder arbetas fram tillsammans med berörda markägare med trädgårdsstaden som förebild.

Nynäshamn
Här finns en fördjupad översiktsplan som antogs så sent som 2017. Planen behöver dock, till vissa delar, arbetas om och kompletteras på andra. Centrumdelen, med sina butiker och restauranger, möter idag samma utmaningar som i de flesta andra mindre orterna i Sverige. Centrumhandeln utmanas av såväl näthandel som större handelsområden närmare Stockholm. För att motverka detta måste tätortens centrum göras mer attraktivt, tillgången på parkeringsplatser säkras, bl.a. med hänsyn till att nuvarande ”Alkärrsplan” är föremål för diskussioner om planläggning för bostäder och handel.

Samtidigt bör möjligheten att enkelt nå och besöka butiker och andra näringsidkare förbättras. Frågan om bilfria gator i centrum måste prövas i kommande planer. Exempelvis bör punkten om att göra Centralgatan bilfri, tas bort från den fördjupade
översiktsplanen. Det behövs även nya bostäder i de centrala delarna av tätorten.
Planeringen av hamnområdet, från Bensinviken till Svandammen, bör snarast starta. Detta då nuvarande infart för trafiken till Gotland planeras att flytta till en trafikplats vid Bensinviken. Området har alla möjligheter att kunna utvecklas med nya bostäder och verksamheter, som kompletterar de redan befintliga bodarna och restaurangerna.
I samband med detta bör också frågan om hur trafiken till och från centrumsdelen skall ske. Kopplingen till centrum och parkeringsmöjligheterna för besökare till såväl hamnen som skärgårdsöarna måst också lösas.

Hamnområdet och centrum bör utvecklas med småstaden som förebild, övriga områden i Nynäshamn bör ha trädgårdsstaden som modell, vilket stämmer med grundtankarna från Hallman. Fördjupade översiktsplanen visar på att området vid Rappsta/Kvarnängen, som idag i stor utsträckning består av industrifastigheter, ska
ersättas med bostäder. Socialdemokraternas inställning är att kommunen utreder var ersättningsmark för områdets industrifastigheter kan finnas. Ett arbete som bör ske i samförstånd med näringsidkarna i området.

Ösmo
Ösmo har en fördjupad översiktsplan från 2006, samt en strukturplan som visar på olika möjliga utvecklingar av södra och centrala Ösmo. Vi socialdemokrater har, tillsammans med föreningslivet och arkitekt Kjell Forshed, tagit fram ett förslag på hur vi och medborgarna vill att centrala Ösmo skall utvecklas med nya bostäder och butiker. Även ett nytt äldrecenter med vård- och omsorgsboende, trygghets- och
seniorbostäder samt Ösmos nya skolas placering, finns med i förslaget. (se bilagan)
Vi vill även att den kommunägda marken nordväst om Bredal fram till Väggarövägen, skall planeras för ny bostadsbebyggelse i en låg och mänsklig skala. De centrala delarna av Ösmo bör planeras med småstaden som förebild, övriga områden med
trädgårdsstaden och villastaden som modell.

Sorunda
Här finns flera mindre områden, Ristomta, Porthus, Rangsta, Spångbro och Sunnerby, som bör kunna utvecklas med nya bostäder. Här finns även områden med mindre byar där det finns enstaka eller grupper av byggnader. Översiktsplanen bör pröva hur denna byggd skall kunna utvecklas för att säkerställa såväl efterfrågan på nya bostäder som att bevara kvalitéer i de nuvarande miljöerna.

Grödby och Norra Sorunda
Även här finns det många mindre byar och så väl gammal som nyare bebyggelse. Närheten till Stockholm har inneburit att efterfrågan av nya bostäder även här har ökat, flera nya exploateringar pågår. Hur denna del av kommunen skall utvecklas
bör även den prövas i den nya Översiktsplanen.

Segersäng-Landfjärden
Här ligger kommunens kanske mest eftertraktade områden för såväl bostäder som verksamheter. Kommunen äger omfattande markområden som man förvärvade 2013. Den så kallade ”Stockholmsmarken” sträcker sig från gränsen mot Haninge i norr ner till Muskans östra strand, och i öst fram till gamla 73:an och motorvägsavfarten vid Överfors. Vi Socialdemokrater anser att området har stora möjligheter att utvecklas med moderna och attraktiva bostadsområden Områden som skall innehålla bostäder med olika upplåtelseformer, även tomter för egnahems byggande. Med närhet till natur och moderna kommunikationer får dessa områden en hög och attraktiv boendekvalité. Kommunen måste nu utreda hur denna stora tillgång skall utvecklas, var bostäder skall planeras och vilka delar som passar för verksamheter samt vilka markområden som skall avsättas för det rörliga friluftslivet. Hur mycket mark
skall användas för jord- och skogsbruk och skall kommunen i så fall behålla dem?

Detta viktiga arbete måste ingå i den nya Översiktsplanen, för att sedan brytas ner i fördjupade översiktsplaner. Landfjärden är i dag ett fritidsområde där många av fastigheterna är utbyggda till permanentbostäder. För området pågår arbetet med
två detaljplaner, detta för att kunna ansluta till kommunalt vatten och avlopp. Kostnaderna för att dra fram vatten och avlopp till Landfjärden och närliggande Ektorp kommer enligt förvaltningens beräkningar bli kostsamt för kommunen
och de boende. Tidigare togs ett planprogram fram för Landfjärden där en större exploatering ingick. Denna plan fullföljdes inte då remissvar från bl.a. Länstyrelsen ansåg att det skulle bli en för liten bebyggelse för att motivera kollektivtrafik.
Vi anser att Planprogrammet åter skall lyftas fram, men att man även skall utreda förutsättningen för bostadsexploateringar längst hela sträckan från Överfors till Landfjärden, nu när vatten och avlopp kan dras fram längs den sträckan.
Då kommunen äger stora markområden längs sträckan så bör detta vara prioriterat.
Sorunda, Grödby, Landfjärden och Segersäng bör utvecklas i en låg och mänsklig skala med trädgårdsstaden och villastaden som förebild.

Infrastruktur och kommunikationer
För att kunna leva ett bra liv i hela vår kommun måste kollektivtrafiken samt gång- och cykelvägar byggas ut. Genom att binda samman de olika kommundelarna får medborgarna möjligheter att förflytta sig tryggt och säkert till skolor och arbete.
Cykeln, bussen och tåget blir de naturliga alternativen till den egna bilen.
Som ett första steg anser vi socialdemokrater att en busslinje skall etableras som ansluter pendeltågsstationerna i Ösmo och Segersäng med varandra. Linjen skall gå från Ösmo till Porthus, vidare till Spångbro, Sunnerby och fram till Grödby. Därefter vidare till Segersäng och Landfjärden för att sedan vända och gå tillbaks. Tidtabellen
bör anpassas för att ansluta till pendeltågen vid stationerna. På lämpliga ställen bör det skapas parkeringsmöjligheter för de som åker från bostaden till busshållplatsen.
Vi anser även att en ny busslinje skall startas mellan Stora Vika och Ösmo för att underlätta arbets- och skolpendling för invånarna som bor efter körsträckan.
Den nuvarande snabbussen från Nynäshamn till Stockholm bör bibehållas och utvecklas.

Föreningslivet, Fritid och idrott
Vår kommun har ett aktivt och blomstrande föreningsliv. En av kommunens största föreningar är Nynäshamns Segelsällskap, NSS. De planerar nu för en utbyggnad av sin nuvarande anläggning vid Fagerviken till ett modernt seglarcentrum, i samband med köpet av BTH-tomten. Då vår kommun har ett av landets bästa förutsättningar för seglingssporten bör kommunen, tillsammans med NSS, utreda möjligheten att starta ett gymnasieprogram med segling som special inriktning. Kommunen bör lyfta fram de gamla planerna för Fagervikens utveckling som finns i detaljplanen från 1981.

I kommunen finns redan ett stort och utbrett intresse för hästverksamhet. Kommunen bör ta initiativ för att utreda möjligheten för att fler näringsidkare skall kunna utveckla verksamheter runt häst- och ridverksamhet. Vi vet att hästsektorn redan idag sysselsätter många mindre entreprenörer och medarbetare. Kommunen bör utreda möjligheten till nya ridleder för träning och turridning. Området runt Muskan är i dag mycket uppskattat av många invånare. Här bör man i samband med planarbetet utreda möjligheterna att utveckla områden för aktiv fritid och rekreation.

Kommunala Fastigheter
Många av kommunens skol- och förskolefastigheter är idag slitna och i behov av stora renoveringsinsatser. Alternativt skall de rivas för att ersättas av nya byggnader som är anpassade för dagens och morgondagens behov. Att genomföra dessa åtgärder kommer att kräva såväl stora ekonomiska satsningar som en stark och professionell fastighetsorganisation. Vi tror att detta klaras bäst genom att vi flyttar över fastighetsansvaret till ett kommunägt nytt fastighetsbolag, gärna tillsammans med kommunens markreserv.

Förskolor och Skolor
När de olika kommundelarna växer måste behovet av förskolor och skolor planeras in. Det är viktigt att Barn och Utbildningsnämnden tar fram en prognos över hur deras behov kommer att se ut under den närmsta 10 års perioden så att man hinner planlägga och bygga ut lokaler efter det prognostiserade behovet. Det är viktigt att alla nya förskolor och skolor lokaliseras så att bilåkning minimeras och att gångavstånd anpassas till barnens åldrar och förutsättningar. Det är också viktigt att skolorna ges en utformning som stimulerar till hög kvalité i undervisningen.

Äldreboenden
Redan idag är behovet av bostäder, anpassade för den åldrande befolkningen, stort. Detta gäller både vård- och omsorgsboenden, trygghetsboenden samt vanliga hyres- och bostadsrättslägenheter anpassade för äldre hyresgäster. Kommunen måste nu ta fram beräkningar över behovet av dessa bostäder inför arbetet med Översiktsplanen och de fördjupade översiktsplanerna för de olika kommundelarna. Med dessa beräkningar som underlag kan man sedan avsätta mark för framtida byggnation.

OLIKA STADSTYPER
En utgångspunkt i planeringen

I den fysiska planeringen är det viktigt att tänka i stadstyper. Det är en av många viktiga utgångspunkter i planeringen, vilket innebär att man tidigt fokuserar på vilken helhetsmiljö man vill skapa, vad som bäst passar på just den här platsen. Detta är en viktig fråga att ta upp redan i en översiktsplan. Vad menar vi då med begreppet stadstyp? I första hand gäller det den fysiska utformningen, hur det ser ut helt enkelt. Innehållet är också viktigt men det ändras lätt under tidens gång. Innehållet är flyktigt, formen består. Här följer nu en kort beskrivning för tydligare konkretisera detta.

Vi har två olika huvudprinciper att välja att planera efter. Den ena är att
tillämpa den klassiska stadens principer, dvs tydliga kvartersstrukturer och tydligt definierade offentliga stadsrum. Den andra principen, den modernistiska staden, gäller mer fritt placerade hus enligt ”Hus i naturprincipen”, dvs att husen lägen formas fritt efter terrängen och med tanken att hus och natur helt skall samverka. Båda huvudprinciperna är väl så goda men måste just passa in på ett harmoniskt sätt i den stora helheten vad beträffar skala och karaktär, och de får inte förfuskas. Den
klassiska staden kan sedan delas in i mer specificerade stadstyper beroende på hur stark exploatering man vill eftersträva. Störst effektivitet har Stenstaden, därefter kommer Småstaden, Trädgårdsstaden och Villastaden i en fallande skala.

I den modernistiska staden har vi framförallt den moderna Förorten som stadstypsexempel men den finns även i äldre bebyggelse och då när det handlar om institutioner som sjukhus, skolor, regementen och dylik bebyggelse vars grundidéer var just kontakten mellan hus och natur. I ett större samhälle hittar vi en blandning av dessa olika stadstyper. Ofta en stadskärna enligt den klassiska stadens principer, sedan kommer bälten med grönare inslag som trädgårdsstad och villastad. Senare tider har lagt till förorten ytterst där skalan växt och man undrar varför husen blir större och klumpigare ju längre man kommer från stan. I dag när vi ofta talar om förtätningar gäller det att hitta just den stadstyp som passar bäst i helheten och som är trogen den stadstyp man en gång etablerade. Då kan samhällen växa på ett harmoniskt och begripligt sätt. Nedan följer ett schema på de olika stadstyperna och därefter mera ingående beskrivningar av dessa och deras egenskaper:

Kvarterstadsprincipen
STENSTADEN
Här finns tydligt formade gator i ett sammanhängande nät. Gatorna har olika karaktär beroende på sin uppgift. Bland de större gatorna hittar vi esplanader och boulevarder vilka är breda trädplanterade stadsrum och som ofta har separata promenadvägar och i större städer spår för spårvagnar eller bussar. De kan ha bredder på mellan 30-50 meter och kan lika gärna ses som stiliserade parker. De mellanstora gatorna är ofta utformade som allégator och har bredder mellan 10-20 meter. De minsta gatorna ligger kring 6-8 meter och sist kommer gränderna på
3-4meter. I gatuväven finns sedan tydliga publika stads- och parkrum i form av torg, platser, kajer och parker. Dessa rum är ofta kantade av gator för att visa på att de är offentliga rum tillgängliga för alla. Är gator och platser vackert och karaktärsfullt utformade blir dom de samlande rummen för samhällets medborgare och där trafik av olika slag blandas.

I kvarteren står sedan husen i ett medvetet förhållande till gatan. I stenstaden ligger de i gatuliv och är till största delen sammanbyggda. Ibland kan viss planterad förgårdsmark finnas, avskild med låga stenmurar och järnstaket mot gatan. Till skillnad mot de omgivande allmänna gatorna är kvarterens inre privat eller gemensam tomtmark och där finns ofta komplementbebyggelse i form av gårdsbebyggelse och uthus. I bottenvåningarna mot gatorna finns ofta lokaler av olika slag efter de mer frekventerade stråken och platserna, men det finns också bostäder i bottenvåningarna, som då alltid har en halvhög sockel för att skydda lägenheterna. Dock är alltid bottenvåningarna omsorgsfullt bearbetade och gestaltade i den äldre bebyggelsen, vilket man tyvärr inte ser så ofta i vår samtida byggnation.

I stenstaden är allt inte bara bostäder utan där finns ett stort inslag av service och arbetsplatser, dvs blandstad. Därtill fogas offentliga byggnader som kyrkor, skolor mm och som ofta ligger på strategiska platser i kvarter som i övrigt utformas som parker och ingår i kvartersmönstret. Stenstaden ger hög exploatering och återfinns i de större städernas kärnor. Husen har fem till sex våningar eller ännu högre, ibland riktigt höga. Därtill kommer indragna våningar och vindar i flera plan. I dag kan man se nya kärnor växa fram framförallt kring stationer men även ute på åkrarna som underliga satsningar. Med stenstadens höga exploatering krävs källargarage eller parkeringshus för bilarna. Tyvärr ser man ofta och framför allt i nutida exempel att husen i stället badar i parkering upp till fotknölarna efter gatorna vilket visar på att man ej varit stadsbyggnadstypen trogen, gatorna har endast blivit ett bilarnas revir och inte en trevlig miljö att mötas i. I Nynäshamn har stenstaden som stadsbyggnadsform ej tidigare varit naturlig. Är skalan lämplig för kompletteringar inne i kärnan idag? Eller när hamnområdet skall bebyggas? Frågan tål att diskuteras ingående!

Vilken stad vill Nynäshamn vara?

SMÅSTADEN
Småstaden följer samma struktur som stenstaden beträffande gatunät och platsbildningar men har lägre exploatering. Husen är i genomsnitt två till tre våningar plus vindar, men vissa partier kan gå upp något högre, i vissa lägen till fyra, dock ej mer, sedan övergår stadstypen lätt till stenstad.

I och med den måttfulla exploateringen finns ett grönare inslag i småstaden, framförallt inom kvarteren. Småstaden har en mänsklig skala och är djupt uppskattad av människorna och fungerar ofta som besöks och turistmål och återfinns dessutom på vykort till försäljning i kioskerna. Trots den mer måttfulla exploateringen är den ett gott alternativ till konventionell förortsbebyggelse, den ger lika hög effektivitet och man kan välja. Detta beror på att marken utnyttjas till fullo, inga överblivna
ytor finns, allt används till något meningsfullt.

Till småstadens förtjänster ligger att parkeringen kan ordnas enklare än i stenstaden. Stor del av parkeringen kan opereras in i kvarteren utan att störa, eller vid sidan av husen om man väljer radhus, parhus eller grändhus. Ibland kan samlade parkeringar skapas i naturliga lägen och om dom träd som planteras integreras de naturligt i helheten. Gatorna fungerar då för angöring och tillgänglighet och träd kan planteras för att göra dem trevliga och vackra. Småstaden är också en robust stadsbyggnadstyp eftersom den kan rymma olika upplåtelseformer genom sin låga skala. Det kan vara lägenheter för hyresrätter eller bostadsrätter i mindre flerfamiljshus eller radhus, parhus eller enfamiljshus för alla upplåtelseformer. Detta gör strukturen rustik mot tidens konjunktursvängningar. I småstaden kan man alltid bygga ut oberoende av de skiftande tiderna.

I småstaden är det, liksom i alla de övriga klassiska stadstyperna, viktigt att tydligt markera gräns mellan gata och gård. Husen står i gräns mot gata och i mellanrummen uppförs plank, portar, staket, grindar eller murar. Över planket kan ett vackert träd teckna sig i gatuperspektivet. Det är viktigt att tydligt markera entréerna in till husen så att gatubilden blir rik. Långa ensartade fasader efter gatorna ger tråkiga miljöer. Skalan är viktig även i längsled, inte bara i höjdled.

Det är den harmoniska variationen inom ett strikt gatunät som gör våra gamla småstäder så trevliga och upplevelserika. Småstaden är också en blandstad. Det finns inslag av lokaler för service och arbetsplatser i strategiska lägen. I Nynäshamn är småstaden som stadstyp lämplig på många ställen, dels inom stadens centrala delar men också som komplettering i t ex Ösmos centralare delar. En viktig diskussion bör här föras om var denna typ bör utvecklas och då fullt ut.

TRÄDGÅRDSSTADEN
Trädgårdsstaden följer samma stadsplanemönster och skala som småstaden, dvs två till tre våningar samt vindar, men har ett ännu grönare inslag, framförallt i gatorna och i de offentliga miljöerna. Gatorna slingrar sig och anpassas till terrängens rörelser. Ofta utförs mindre, planterade förgårdar mot gatorna för att skydda husen. Förgårdarna markeras med häckar eller vackra spjälstaket med grindar. Ibland är
förgårdarna allmänna och trädplanterade och sköts då av det allmänna eller det gemensamma. Infarter och entréer får ej göras för breda. Annars börjar gaturummets tydlighet lösas upp. Inom kvarteren får husen sina tomter, antingen privata för radhus, parhus och enfamiljshus eller som gemensamma tomter för mindre flerfamiljshus. Alla boende skall ha tillgång till en bit mark. Trädgårdsstaden blir därmed per definition en ekologisk miljö som svarar väl mot vår tids krav på en hållbar samhällsutveckling. Inom kvarteren brukar också mindre, gemensamma ytor eller smala gångpassager finnas. Där finns lekplatser för de allra minsta, gemensamma hus samt möjlighet att röra sig runt på ett spännande och upplevelserikt sätt.

Den täta trädgårdsstaden har så gott som samma höga exploatering som småstaden. Om det är lämpligt kan man välja mer luftiga varianter varvid utnyttjandet minskar. Man kan välja täthet efter platsen och anpassningen till omgivningen. Parkeringen går också lätt att anordna på ett enkelt och billigt sätt inom kvarteren, antingen som mindre samlade parkeringar eller på de enskilda tomterna.

I den kompletta trädgårdsstaden finns också allt övrigt som ett samhälle skall innehålla som service och arbetsplatser liksom tillgången till goda kollektiva kommunikationer och cykelvägar. Men om man inte anlägger helt nya samhällen på detta sätt utan kompletterar i befintliga miljöer, så får denna komplettering ingå i den befintliga helheten. Nynäshamn var en gång planerad som en klassisk trädgårdsstad av den legendariske arkitekten PO Hallman.

Men som med alla samhällen som växer, förändras helheten lätt. Nya idéer poppar upp, man har glömt ursprungsidén och man vill vara modern och inte historicerande. Så dagens Nynäshamn består av ett flertal stadstyper där tyvärr inte alla känns trogna mot helheten. En viktig fråga för framtiden blir nu att diskutera hur man vill planera. Skall man vara stenstad, småstad, trädgårdsstad, villastad eller förort? Kanske lite av varje? För det måste man väl som det ser ut nu. Det viktiga blir då att de nya projekten passar in i en vacker helhet som människorna upplever som naturlig, trivsam och harmonisk. Det ställer extra stora krav på planerare, arkitekter och beslutsfattare.

Utanför centralorten som i Ösmo, Segersäng eller i de andra lokalsamhällena borde trädgårdsstaden vara en mycket naturlig stadstyp att tillämpa och planera efter. Det är då viktigt att man då också tillämpar de gestaltningsprinciper som gäller för trädgårdsstaden så den nya bebyggelsen inte glider över till stadstypen Förort.

VILLASTADEN
Villastaden är en gles variant av trädgårdsstaden där tomterna är mycket större och tombredderna mot gatan är minst 25-30 meter. Detta för att kunna rymma många olika hustyper som finns på marknaden för de boende att välja mellan. I sin mer kompletta form är villastaden också ett helt samhälle, inte bara ett vanligt villaområde, och som då rymmer andra boendeformer liksom service och lokaler för människornas behov. Så växte samhällena upp längs järnvägsstationerna en gång i tiden när järnvägen var ny. Ösmo är ett tydligt äldre exempel på detta, Segersäng ett nyare och modernare.

Villastaden som stadstyp passar bra att använda där Nynäshamn växer ute i kommunen. Den kompletterar på ett naturligt sätt de lokalsamhällen som finns och som bör växa, för att kunna erbjuda service, kollektivtrafik mm och bli mer kompletta samhällen. För att dessa nya miljöer inte skall upplevas som vanliga villaområden, är gaturummens gestaltning fundamental. Dessa måste avgränsas mot tomterna med häckar eller staket på trädgårdsstadens vis, och där grindhålen och garageuppfarterna inte får bli för breda och dominanta. På trädgårdsstadens vis bör man också införa små, trevliga platsbildningar där människorna kan träffas och samlas för gemensam samvaro och aktiviteter.

Hus i naturprincipen
FÖRORTEN
Denna stadstyp tillhör den modernistiska planeringens grundprincip där husen, oavsett storlek och skala, skulle stå fritt och samspela med naturen ikring. Gatorna slingrar sig efter terrängen och slutar många gånger i vändplaner. Det sammanhängande vägnätet är inte lika tydligt som i kvarterstaden utan bildar ofta formen av ett träd med sitt grenverk. Gatorna är också medvetet skilda från husen, framför allt i miljöer från 60-talet och framåt och betraktas helt som bilarnas revir.

Trottoarer saknas på traditionellt vis, så gående och cyklister hänvisas till separata system som korsar de större vägarna i gångtunnlar, vilka på många ställen kan upplevas som socialt otrygga. Stadstypen tillämpar också zoneringsprincipen dvs innehållet skall separeras och bli enhetligt för en rationell hantering och produktion. Hyreshus skall ligga för sig, andra flerfamiljshus för sig, villor för sig, gruppbebyggelse för sig osv. Även centrumfunktioner, skolor, arbetsplatser skall ligga
inom egna separerade områden. Så har vi byggt det mesta sedan 60-talet.

Förortsprincipen som stadstyp kan passa på många ställen där man just vill tillämpa ”hus i natur”- planeringen. Tyvärr är den mycket känslig som typ och går alldeles för lätt att förvanska. Sålunda tycker man ofta att utrymmet mellan husen lämpar sig utmärkt bra för stora parkeringar och genast börjar naturen försvinna. Hus i Park blev Hus i Parkering och den stadsbyggnadstypen bör ju undvikas. Nu när vi kompletterar i befintliga miljöer tillämpas också denna förortsprincip alldeles för ofta, för vi är vana att tänka på detta sättet, det sitter i väggarna, men naturen försvinner och omgivningen kanske inte alls passar för detta. Bäst vara trogen den stadstyp som råder.

INSTITUTIONER
Ett öppet byggnadssätt med naturen inpå är ofta lämpligt för institutioner
av olika slag. Tidigare planerade vi t ex sjukhus så, för att man ansåg att naturen hade
en läkande verkan och salarna vändes mot trädkronorna med sina stora vackra fönster. Likaså passar det ju förstås för skolor och daghem där utemiljöeerna är fundamentala, men dessa miljöer kan gott fogas in i kvartersmönster av olika slag i de klassiska plantyperna, och få mer centrala placeringar i stadsmönstret, vilket skulle framhäva deras gemensamma betydelse. Tidigare placerade vi ju skolorna så, de fick fina lägen i fonderna på huvudgatorna just för att man ville visa på betydelsen av bildning och kunskap som ett fundamentalt element i det goda samhällsbygget.

Institutionerna av idag är ofta mycket stora strukturer och kan därför vara svåra att integrera i planmönster med bostäder utan att alltför mycket olägenheter uppstår. Därför får vi nog tillämpa zoneringsprincipen, men många gånger borde man kunna diskutera att bryta ner dessa strukturer i mindre enheter, t ex förskoleverksamhet, så att de lättare kan integreras i den blandade stadsmiljön. Och att tillämpa den storskaliga zoneringsprincipen när det gäller bostäder är ju helt förkastligt, det har vi ändå lärt oss.

LANDSBYGDSBEBYGGELSE
Ute på landsbygden är det ju självklart att låta landskapet styra. Nya hus bör passa in antingen i redan befintliga gårdsmiljöer eller som fristående enstaka hus i samklang med naturen och landskapet. En god princip är att inte bygga fristående hus som solitärer ute på åkrarna utan i stället foga dem till skogskanterna eller en bit upp på kullarna, dock nedanför trädtopparna så att skogssiluetten får råda. Val av färg och material blir mycket viktigt i denna typ eftersom det påverkar landskapsbilden mycket mer än ett enstaka hus inne i en stadsbebyggelse. En god princip är att följa det traditionella färg och materialvalet.

Speciellt känsligt blir val av de ljusaste färgerna eftersom de syns så starkt och också faktiskt gör upplevelsen av husens volymer större än vid ett mörkare färgval. Viktigt är också att lägga stor omsorg vid gestaltningen av verksamheternas stora hus eftersom de lätt dominerar i landskapet.

Tillsammans skapar vi en bättre hembygd
Samhällsbyggandets främsta mål är att skapa goda livsmiljöer som gör det dagliga livet enkelt och tryggt att leva. Där vi kan växa upp i sammanhang som ger oss social trygghet och gemenskap och som erbjuder vila, skönhetsupplevelser
och rekreation. Närheten till naturen – skog och sjö – är vår stora tillgång.
Bevarandet av naturreservat och förvaltningen av det öppna landskapet gör, tillsammans med allemansrätten, vår hembygd unik.

Socialdemokratin har alltid byggt samhällen som är hållbara och starka. Men där det också har varit möjligt att göra en livsresa på egna villkor.

Viktiga byggstenar har varit och är att:
• skolor och sjukvård skall vara tillgängliga och utgöra en
betydande grund i samhällsplaneringen.
• alla ska ha rätten att välja bostad.
• olika upplåtelseformer ska blandas i boendet för att
stärka sammanhållning och närhet.
• unga människor skall erbjudas stöd för att komma in på
bostadsmarknaden.
• äldre och gamla skall kunna räkna med stöd för ett bra
och tryggt boende.
• samverkan med näringslivet är en viktig faktor i samhällsutvecklingen