Det är dags att ta tag i framtiden

Serkan Köse utvecklar möjligheterna för Nynäshamn inför framtiden

När vi flyttade till Nynäshamn hösten 2022 var det inte av en slump. Det var ett medvetet val. Jag såg en kommun med en kraft som inte alltid syns i rubrikerna, men som känns när man lever här. En plats där havet möter landet, där skärgård och landsbygd hänger ihop, där föreningslivet och idrotten bär mycket av gemenskapen och där människor bygger sina liv med stolthet och ansvar. Tre och ett halvt år senare är jag ännu mer övertygad. Nynäshamn kan bli en av Sveriges viktigaste framtidskommuner.

Jag har lärt känna Nynäshamn i vardagen. På pendeln, i föreningslivet, i skolorna och i möten med företagare och anställda som varje dag får kommunen att fungera. Det är där jag har sett både stoltheten och frustrationen, men framför allt viljan att Nynäshamn ska ta ett större steg framåt.

Nynäshamn är inte vilken kommun som helst. Vårt geografiska läge, hamnverksamheten, kopplingen till Gotland och vår roll i Östersjöregionen gör oss till en viktig nod för transporter, handel och försörjning. Samtidigt är vi en kommun där frågor om jobb, utbildning, framtidstro och sammanhållning är minst lika avgörande som hamnkranar och logistikflöden.

När omvärlden förändras och säkerhetsläget i vår region skärps blir hamnar, transporter och försörjningskedjor ännu viktigare. Det gör Nynäshamns roll än mer strategisk och ställer krav på robust infrastruktur, beredskap och långsiktiga beslut.

Nynäshamn är en av Sveriges viktigaste portar mot Östersjön. Med Nynäshamns hamn, Stockholm Norvik Hamn, färjetrafiken till Gotland och förbindelserna till Polen och Gdansk är vi redan en nod i ett större sammanhang. Varje dag passerar människor, varor och kontakter genom vår kommun. Men frågan är om vi fullt ut tar tillvara på det som sker runt oss.

Under de senaste åren har mitt fokus därför varit hur Nynäshamns styrkor bättre kan tas till vara i nationella sammanhang. Det har handlat om att lyfta den maritima betydelsen, om att uppmärksamma behovet av fungerande infrastruktur och om att visa hur frågor om hamn, utbildning, arbetsmarknad och klimatomställning hänger ihop.

Frågor som Nynäsbanans kapacitet, tvärförbindelserna på Södertörn och statens syn på hamnarnas roll i både beredskap och klimatomställning är inte tekniska detaljer. De är avgörande för om Nynäshamn ska kunna växa på ett sätt som skapar jobb och framtidstro lokalt.

Jag är övertygad om att vi kan utvecklas till en maritim innovationskommun. En kommun där den blå ekonomin med hållbar sjöfart, logistik, maritim teknik, energiomställning och internationella samarbeten blir en motor för jobb, utbildning och framtidstro. Men en sådan resa sker inte av sig själv. Den kräver politisk vilja, samarbete och långsiktighet.

I dag hanteras frågor om hamn, utbildning, arbetsmarknad, klimat och näringsliv ofta var för sig. Det gör att goda initiativ riskerar att bli tillfälliga projekt utan sammanhang. För att lyckas måste vi knyta ihop kedjan. Det börjar i skolan. Gymnasiet ska ge unga en tydlig bild av framtidens yrken. Campus Nynäshamn behöver stärkas som ett ännu tydligare nav för kompetens och omställning, i samverkan med relevanta utbildningsaktörer och yrkeshögskolan, vuxenutbildningen och arbetslivet. Vuxenutbildning och språk ska leda till arbete.

Företagens behov ska möta människors möjligheter. Det kräver en tydligare yrkeslinje kopplad till den maritima utvecklingen, från gymnasiets yrkesprogram och praktik till omställningsutbildningar och vidare studier i nära samverkan med arbetsgivare och fack. För unga måste vägen från utbildning till första jobbet bli kortare och mer konkret. Så bygger vi ett samhälle där fler kan ta steget in i arbetslivet och där kompetensförsörjningen sker här, inte någon annanstans.

Samtidigt måste vi knyta Nynäshamn ännu tydligare till omvärlden. Samarbetet med Gotland är redan avgörande för både människor och gods. Relationerna till Polen och Gdansk rymmer stora möjligheter inom handel, innovation, utbildning och klimatomställning. Östersjön är inte en gräns. Den är vår gemensamma framtidsregion.

Möten med människor i kommunen har gjort en sak tydlig. Det finns en stark vilja att se Nynäshamn utvecklas, men också en frustration över att möjligheter inte alltid tas till vara fullt ut. Många unga funderar över sin framtid. Många företag efterfrågar rätt kompetens. Många invånare vill se att Nynäshamn tar en tydligare plats i regionen och i landet.

Här finns en viktig insikt. En stark hamn räcker inte om utbildning och kompetens inte hänger med. Infrastrukturplaner spelar liten roll om beslut drar ut på tiden. Internationella kontakter är värdefulla, men utan långsiktighet och samordning leder de sällan till verklig lokal nytta. Utveckling kräver helhet, uthållighet och politisk riktning.

För att allt detta ska bli verklighet krävs också fungerande infrastruktur. Tvärförbindelse Södertörn och ökad kapacitet på Nynäsbanan är inte tekniska detaljer. De är förutsättningar för jobb, pendling, företagande och hållbara transporter.

Min vision är enkel. Att Nynäshamn ska vara kommunen som binder ihop hav och jobb, utbildning och framtidstro och som visar att utveckling kan vara både grön och rättvis.

Min drivkraft är tydlig. Att Nynäshamn ska vara en plats där unga ser sin framtid, där människor känner stolthet och där utveckling kommer hela samhället till del. Vi kan välja att vara en kommun som reagerar på förändring. Eller en kommun som leder den.

Jag vet vilket Nynäshamn jag vill se. Ett Nynäshamn som sätter riktning, skapar framtidstro och tar sin självklara plats på kartan i regionen, i landet och i Östersjöområdet. Porten mot framtiden står redan här. Det är dags att gå igenom den.

Serkan Köse (S), riksdagsledamot från Nynäshamn