Yttrande över översiktsplanen
Socialdemokraternas samrådsyttrande angående Översiktsplanen.
Övergripande synpunkter
Socialdemokraterna anser att det är viktigt att det i översiktsplanen tydligt framgår hur vår kommun skall utvecklas i princip enligt intentionerna i detta yttrande!
Vi vill att tätorten Nynäshamn fortsätter att utvecklas som en småstad med småstadens gestaltning med låga flerfamiljshus, max tre till fyra våningar i de centrala delarna. Trädgårdsstaden som P-O Hallman skapade i den första stadsplan för Nynäshamn skall fortsatt att vara rådande utanför stadskärnan.
För Ösmo anser vi att Småstadens karaktär, med i genomsnitt två till tre våningar plus vindar, skall råda i stråket från pendeltågsstationen och i det nya centrum som planeras. Övriga delar av Ösmo skall utvecklas enligt Trädgårdsstadens och Villastadens principer.
För kommundelarna på landsbygden anser vi att särskilda gestaltningsprogram skall tas fram som är anpassade efter respektive landsbyggdsorts förutsättningar.
Även för våra skärgårdsområden bör tas fram förslag på gestaltnings principer som skall gälla när nytt byggande planeras.
För att kommunen skall kunna fortsätta att utvecklas med hänsyn till de nya klimatförutsättningarna, vill vi att vägarna som förbinder de olika kommundelarna byggs ut för att vara anpassade för kollektivtrafik med buss. Vi vill också att orterna förbinds med cykelvägar för att underlätta för medborgarna att använda cykel i stället för bilen i så stor utsträckning som möjligt.
Detta yttrande är ett komplement till tidigare remissvar från Socialdemokraterna på ortstrukturen 2018 och 2020, Yttrandet angående översiktsplanen daterad 2021-03-18, samt Socialdemokraternas samhällsbyggnadsprogram ”Människan i centrum när hela kommunen utvecklas” med bilagan som beskriver de olika stadstyperna som samhällsplaneringen ska bygga på.
De olika dokumenten kompletterar varandra och ger en helhetsbild av Socialdemokraterna i Nynäshamns uppfattning om hur den fortsatta utvecklingen av vår hembygd, Nynäshamns kommun, skall ske.
Översiktsplanens roll och mål.
Det första inledande kapitlet talar om ÖP ur historiskt perspektiv och beskriver kort vad vi har klarat av tidigare, bland annat relaterat till ÖP 2012. Här nämns att stora detaljplaner för stadsutveckling och bostadsbyggande har antagits sedan 2012.
Kapitlet tar inte upp frågan om hur vi ska kunna planera för och åstadkomma lösningar på de stora välfärdsutmaningarna med den demografiska situation som kommunen har, i första hand till 2030. Bl.a. byggandet av nya särskilda boenden för äldre och nya skolor och förskolor för barn och unga.
Under avsnittet Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning (s 50) beskrivs kommunens långsiktiga mål om en befolkningstillväxt på 1,2 %. Det vore lämpligt att några ytterligare tillväxscenarier presenterades för att säkerställa att den kommunala planeringen med detaljplaner för samhällsbyggandet säkerställs.
Men hänsyn till den utmaning som kommunen står inför med en ökning av antalet invånare över 80-år och ett ökande antal barn i skolåldern, saknar vi en beskrivning på hur stor ökning av skatteintäkterna som kommunen kommer att behöva åren fram till 2030 för att klara de ekonomiska utmaningarna, samt vilken befolkningsökning som kommer att krävas för att uppnå detta.
Vi saknar även en beskrivning av det befintliga bostadsbeståndet, då främst i tätorterna Nynäshamn och Ösmo. Många av de flerfamiljshus som idag finns i orterna byggdes under 50-60-70 talen och är till stor del 3-våningshus utan hiss där första våningen ofta ligger en halvtrappa upp. Dessa bostäder riskerar att bli som fängelser för de boende när de blir äldre och behöver hjälp av ex. rullator för att förflytta sig. För att kommunen skall klara av att erbjuda även dessa medborgare möjligheten till ett aktivt liv när åldern sätter sina begränsningar bör kommunen, i sitt bostadsförsörjningsprogram, ta hänsyn till detta.
Delmål 1: En stark tillväxt kommun
”Nynäshamn skall vara en dynamisk kommun som främjar innovationer och där människor vill starta och utveckla verksamheter. Kommunen skall ha hög sysselsättning, stor kunskapsintensitet och starkentreprenörskap. Arbetsplatserna skall bli fler och tillgängligheten till övriga regionen skall öka.”
Vi kan inte finna något i den fortsatta delen av översiktsplanen som gör det troligt att dessa mål skall kunna uppnås!
Delmål 2: Goda livsmiljöer
Det saknas en övergripande beskrivning efter vilka stadstyper de olika kommundelarna ska utvecklas. Utgångspunkten för översiktsplanen måste vara vilken typ av samhälle vi vill bygga. Vi hänvisar till vårt Samhällsbyggnadsprogram ”Människan i centrum när hela kommunen utvecklas” för en tydligare definition av begreppet stadstyper. Trafiksystem ska anpassas efter stadstypen, inte tvärtom. Socialdemokraterna vill att vi ska bygga väl gestaltade och trivsamma gröna samhällen i mänsklig skala i stadstyperna småstad, trädgårdsstad och villastad.
Det kommer att vara avgörande för att säkerställa att kommundelarna kommer att utvecklas på ett sätt som är både politiskt och folkligt förankrat.
Delmål 3: En klimatsmart och ekosystemvänlig utveckling
En hållbar bebyggelsestruktur måste utgå från de olika stadstyper som kommundelen ska utvecklas efter. Vi måste skapa samhällen där barn tryggt kan växa upp, men också samhällen som löser äldres behov av anpassade bostäder och service för att möjliggöra det hälsosamma åldrandet.
Bostadsområden som planeras ska ge förutsättningar för ett klimatsmart byggande där trä bör vara ett dominerande material i nya byggnader. Ny forskning visar att vi kommer att få varmare somrar med temperaturer upp mot 40 grader och att täta städer är två grader varmare än i omgivande mer glesa områden, vilket motiverar att bygga utifrån stadstyper som har luftutrymme.
Låga hus i trä är klimatsmarta, särskilt om de placeras i trivsamma områden med trädplanterade gator och gårdar med mycket grönska. Det ger den genomluftning som behövs varma somrar men också vid utbrott av smittsamma sjukdomar. Det har på senare tid blivit allt tydligare att täta stadsdelar bidragit till smittspridningen i pandemin
Parker är centrala som temperaturregulatorer varma somrar och för att ta hand om vatten regniga somrar. Socialdemokraterna anser att hus ska planeras så att solceller ska kunna installeras.
ÖP- förslaget anger hur ny bebyggelse ska placeras för att få maximal solinstrålning (s 103). Vi anser att stycket ska strykas. Det skulle på ett olyckligt sätt styra utformningen hårt mot lamellhus och skivhus, och motverka vår ambition om det låga och trivsamma. Slutligen är låga hus i trä också mycket billigare att bygga än områden med höga hus.
Utvecklingsstrategier.
Strategi 1: En bärkraftig ortstruktur
Kommunens fortsatta utveckling bör bygga på tre huvudorter, Nynäshamns stad, Ösmo och Segersäng/Landfjärden. Detta innebär att vi utnyttjar befintlig pendeltågssträckning och befintliga stationslägen, på ett optimalt sätt.
Prioritet 1:
- Utveckla småstaden Nynäshamn, med en varsam förtätning och utbyggnad för att säkerställa att småstadskänslan bevaras.
- Förtäta och bygg ihop Landsbygdsnoden Ösmo. Här behövs att en ny översiktlig planering tas fram som ska vara styrande för den fortsatta utbyggnaden. Den centrala delen kan utvecklas enligt stadstypen småstad och övriga delar enligt Trädgårdsstadens och Villastadens principer.
- För Segersäng och Landfjärden behöver en övergripande plan tas fram som omfattar området från Muskans östra sida fram till Ösmo Fors och sedan upp till Segersäng och Landfjärden. Möjligheterna för bostadsbyggnation efter gamla 73-an ska särskilt studeras. Området bör planeras efter Trädgårdsstadens och Villastadens principer.
Övriga kommundelar:
Sunnerby – Spångbro och Grödby bör studeras utifrån att de kan ingå i den rundbusslinje för matartrafik mellan de två pendeltågsstationerna Ösmo och Segersäng (som Socialdemokraterna visat i vårt samhällsbyggnads program) och den omgivande landsbygden. Ett särskilt program för utvecklingen av södra skärgården och Stora Vika bör också tas fram som komplement till översiktsplanen.
Strategi 2: Ett hållbart stadsliv
Vi ifrågasätter varför ”inifrån och ut” ska vara en del i strategin. Täthetsgraden och bebyggelsetyperna kommer att framgå av de olika stadstyper som väljs för kommundelarna.
Strategi 3: Levande landsbygd och skärgård
Som vi skrivit tidigare bör ett särskilt program tas fram för dessa kommundelar i samband med den nya VA-planen.
I samband med att nya VA-planen antas så bör också en lösning redovisas för hur kommunen ska kunna stänga de gamla reningsverken i Torp och Marsta. Planen bör innehålla en lösning där det västra och östra systemen byggs ihop så att Gorans vatten även kan försörja exempelvis Ösmo.
Det står i förslaget till ÖP:n att kommunen jobbar med att alla invånare ska få god bredbandsuppkoppling. Hur många av kommunens invånare har bredband idag, och finns en konkret plan för att säkerställa att målet kan uppnås?
Orterna, landsbygden och skärgården.
Utvecklingen av de tre orterna Nynäshamn, Ösmo och Segersäng/Landfjärden, ska vara prioriterade för att kommunen ska klara av att uppnå sin ambition för befolkningsökningen. Vi är mycket kritiska till de många starka restriktioner för var och hur man skall få bygga på landsbygden, som finns i förslaget till ÖP. Det skulle låsa handlingsutrymmet
Övriga kommundelar ska tillåtas att utvecklas, men det bör ske på privata initiativ.
För de olika orternas utveckling hänvisar vi också till våra tidigare remissvar på ortstrukturen från 2018 och 2020.
Vi vill fortsättningsvis lyfta några viktiga synpunkter.
Nynäshamn
Det framgår av förslaget till ÖP:n att det finns en potential för cirka 2000 nya bostäder fram till 2040. Vi undrar om kommunen har någon specifikation som visar vart dessa 2000 nya bostäder skall byggas.
Bostadsutvecklingen för området vid Rappsta – Kvarnängen bör tas bort från planeringen tills erforderlig mark för verksamheter skapats som ersättning för de företag som nu är etablerade i området.
Stycket i FÖP- en som uttrycker att Centralgatan ska vara bilfri i centrum bör utgå.
Ösmo
Kommundelen står inför en nära nog fördubbling av antalet invånare mot idag. När en sådan omfattande utveckling planeras är det särskilt viktigt att en plan över den tänkta utvecklingen tas fram och där den tänkta gestaltningen noggrant redovisas.
I detta skede anser vi att det är lämplig att kommunen beslutar om att en ny övergripande planering för Ösmo tas fram. Vi socialdemokrater vill att man i samband med arbetet utreder möjligheterna att utveckla Ösmo norrut på den kommunalägda marken fram till Väggarövägen, samt marken under kraftledningsgatan som blir tillgänglig att bebygga när kraftledningarna flyttas och markförläggs.
Planen ska tydligt ange vilka stadstyper som planeras för de olika delarna av Ösmo. Såväl de politiska partierna som befolkningen ska sedan få möjlighet att diskutera planen innan den fastställs. På detta sätt kommer det fortsatta genomförandet av de olika detaljplanerna att kunna löpa på utan stora protester och förseningar.
Segersäng och Landfjärden.
En övergripande plan för området mellan Muskans östra sida fram till Ösmo Fors, och vidare norr ut till Segersäng och Landfjärden bör tas fram.
Planen ska bygga på utredningar så som en natur- och kulturvärdesinventering, arkeologiska studier samt dagvatten inventering, för att tidigt klarlägga vilka begränsningar som resultatet från dessa utredningar innebär för områdets fortsatta planering.
Segersängsvägen måste byggas om med en ringlinje för att förhindra genomfartstrafik med tunga fordon. Här bör en alternativ lösning söder om Segersäng utredas. Den skulle göra kommunens stora markområde i söder tillgängligt samtidigt som den planerade bebyggelsen i Västra Segersäng skulle få en hållbar trafiklösning. Den kan dras vidare och anslutas vid Åby förbi de smala och krokiga delarna på vägen dit.
Det nordvästra läget som planen utgår ifrån är sankt, ligger nära Tärnan, är starkt kuperat och har en kulturmiljö med en gammal väg till Hemfosa och Landfjärden.
I planen ska sedan de tänkta stadstyperna anges, och för vilka delområden de är tänkta. Vi Socialdemokrater har tillsammans med Arkitekten Kjell Forshed tagit fram ett förslag på utveckling för detta område som framgår av bilaga, som också beskriver den tänkta rundbusslinjen som förbinder pendeltågsstationerna i Ösmo och Segersäng.
Hela området med Segersäng, Ösmo och Körunda har stora kvalitéer som kan användas för att utvecklas för invånarnas behov av fritidsaktiviteter nära sina bostadsområden, till gagn för både barn och vuxna.
Förvaltningen förespråkar att ett inriktningsbeslut tas för Landfjärden innan arbetet med översiktsplanen är klar för antagande. Socialdemokraterna förespråkar i så fall att ett inriktningsbeslut tas som bygger på det förslag som Arkitekten Kjell Forshed presenterat för Landfjärden i presentationen för Kolbotten med upp till 400 – 500 nya bostäder, vilket kan ge upp till totalt ca. 3000 invånare i Landfjärden.
I ÖP:n står det att det finns två planlagda tomter för skolor i Segersäng. Vi socialdemokrater anser att den tomt som ligger i den östra delen av byn är olämplig att bebygga för skoländamål. Tärnån rinner genom tomten och med sitt strandskydd på 100 meter på bägge sidor om ån, samt att en stor del av tomten är vattensjuk, kommer det att innebära stora begränsningar vad tomten kan användas till.
Stora Vika
Ett utvecklingsprogram för Stora Vika togs fram och antogs av MSN 2015, sedan dess har inga fortsatta utvecklingsinitiativ tagits för kommundelens utveckling.
I översiktsplanen står att det idag bor cirka 650 personer i Stora Vika, enligt senaste statistiken från SCB bor 748 invånare i tätorten år 2000.
Landsbygd och skärgård
För orterna på landsbygden och i skärgården anser vi socialdemokrater att särskilda gestaltningsprogram skall tas fram som är anpassade efter varje orts förutsättningar
Lokaliseringen av ny bebyggelse prövas enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken.
Utöver detta ifrågasätter Socialdemokraterna varför ytterligare begränsningar ska införas i översiktsplanen. Frågan om VA-lösningar prövas alltid då byggnation ska prövas.
Transporter och hållbart resande.
Vår övergripande planering ska vara underlag för en diskussion med den regionala Trafikförvaltningen om hur vi genom en utbyggd kollektivtrafik ska uppnå målen att på sikt minska bilberoendet och därmed minska klimatbelastningarna.
Det ska inte vara så att kommunen måste anpassa sin utveckling efter trafikplanerarna på Trafikförvaltningen. Trafiksystemen ska tvärtom anpassas efter vilket samhälle vi i Nynäshamns kommun vill ha!
ÖP-förslaget bygger fortsatt på en koncentration av bebyggelsen till stationerna.
Stycket om att det ”i nära anslutning till pendeltågsstationer och busshållplatser med hög turtäthet, är en högre exploateringsgrad lämplig” liksom de föreslagna riktlinjerna ”En högre exploateringsgrad är lämplig inom 600 meter från station eller busshållplats med minst 4 avgångar i timmen i rusningstid” (s53) ifrågasätter vi skarpt. Framför allt om det skall tolkas så att de områdena skall bebyggas med höga hus i en tätare miljö!
Vi kan inte se att det finns någon entydig forskning som verifierar ovanstående påståenden, tvärtemot visar bl.a. Johan Rådberg på KTH i sin forskning i en totalstudie av söderförort i Stockholm, att attraktiviteten ökade ju längre man kom från t-banestationer beroende på att hustyperna vid stationerna var för höga och anonyma. Högsta attraktivitet hade välplanerade och vackra områden i mänsklig skala oavsett upplåtelseform.
Under rubriken ”Riktlinjer för transporter och hållbart resande” står att ”Utifrån den regionala planeringen arbeta för att lokalisera bostäder inom gång- och cykelavstånd från en station eller hållplats, det vill säga max. 1200 meter från kollektivtrafikläge”.
Som vi skriver ovan så måste det vara kommunen som väljer var det är lämpligast att bygga bostäder för att kunna skapa bostadsmiljöer som med en låg och mänsklig skala skall vara attraktiva för bl.a. barnfamiljer att flytta till.
Det är också så att tillgången till infartsparkering måste säkras vid stationerna. Det krockar också med skrivningarna om en högre bostads exploatering av marken där.
Näringsliv.
Verksamhetsmark och lokaler
Efterfrågan på verksamhetsmark har under långtid varit påtaglig. Under de senaste åren tvingades ett stort företag, Fuchs, att lämna kommunen då vi inte kunde erbjuda planlagd mark för deras expansion. Vi socialdemokrater vill att förvaltningen får ett uppdrag att ta fram en plan för hur kommunen kan lösa behovet av verksamhetsmark, både i ett kort perspektiv till 2030, som i ett längre fram till 2040.
Vi vill också att förvaltningen får uppdrag att ta fram mål för hur många nya arbetsplatser som skall tillkomma i kommunen fram till 2030 respektive till 2040.
Grön struktur.
Det kommer sannolikt att uppstå motsättningar mellan viljan att utveckla kommunens markområden för nya bostäder och annan service med bevarande tanken för de gröna kilarna. Här måste en naturvärdesinventering ge vägledning om hur man kan utveckla nya bebyggelseområden utan att värdefulla naturvärden går till spillo.
Blåstruktur
Målen i Yt- och Grundvattenplanen måste skyndsamt styra arbetet med att rena våra vattenområden. En god vattenmiljö är förutsättningen för att vi ska kunna fortsätta att använda våra vatten för såväl näringsliv, genom bl.a. fiske, samt säkerställa goda vattenmiljöer som en viktig resurs för det rörliga friluftslivet. Miljöbelastningarna i våra vattenområden kan på kort sikt bli begränsande för hur vår hembygd ska kunna fortsätta att utvecklas. Om vi inte renar våra vattendrag hotas utvecklingen av vår hembygd att stanna av.
Tiden är knapp, vi har krav på oss att rena våra vatten så att de uppnår god status fram till 2027. Därför måste det arbetet vara ett prioriterat område för att vi skall kunna säkerställa att vi kan fortsätta att utveckla vår kommun med bl.a. nya attraktiva bostadsområden.
Kommunen måste ta fram en VA- och dagvattenplan som uppfyller såväl vattenmyndighetens som Länsstyrelsens krav.
Social hållbarhet
Även i detta avsnitt hänvisar man till att strategin att bygga ”inifrån och ut” ger goda förutsättningar för att förenkla i vardagen.
Detta är något som vi starkt ifrågasätter som generell kommentar. Det finns många fler frågor som är avgörande för att våra kommundelar ska bli samhällen där människor trivs och kan utvecklas.
Klimatpåverkan och klimatanpassning
Genom att vårt förslag på rundbusslinje som förbinder stora delar av landsbygden med pendeltågstationerna i Ösmo och Segersäng, så kommer möjligheten att minska klimatpåverkan från biltrafiken att öka markant.
Vi förespråkar vidare att i förstahand stadstyperna Trädgårdsstad och Villastad byggs med hus av trä. Vi ser även att när ny bebyggelse planeras så skall solceller vara en naturlig del i planeringen.
För att våra kommundelar skall bli klimatanpassade så behöver man planera för såväl värmeböljor som kraftig nederbörd. Kommundelarna bör planeras med ytor som kan ta hand om stora regnmängder under kort tid, utan att viktiga samhällsfunktioner eller fastigheter riskeras att skadas.
Teknisk försörjning
Vatten- och avloppsförsörjningssystem
Kommunen behöver uppdatera sin Va-plan efter att översiktsplanen blivit fastställd.
Planen bör visa på lösningar för att ansluta befintliga och kommande bebyggelse i centrala lägen av de olika kommundelarna. Men även peka på lösningar för att säkerställa tillgången till dricksvatten och miljöanpassade avloppslösningar för landsbygden och skärgården, för att möjliggöra en fortsatt utveckling av dessa områden
Energiförsörjning
För att klara av energiförsörjningen av samhället i framtiden behöver de storskaliga energilösningarna kompletteras med lokala lösningar. Här kommer såväl solceller som vindkraft att kunna spela en viktig roll i framtiden.
Socialdemokraterna i Nynäshamn
